- Play for a win with 5.f3!
2013, 239 sidor
Om du läser om eller har öppnat den här boken så har du förmodligen problem emot sicilianskt vilket är fullt förståeligt. Men varför ska du välja en bok som efter 1.e4 c5 2.Sf3 d6 3.d4 cxd4 4.Sxd4 Sf6 avviker från det etablerade 5.Sc3 med ett bondedrag? Om du gillar positionellt spel där du hela tiden sätter lite press på motståndaren så det här förmodligen varianten för dig. Fantastiska offerangrepp är ovanliga efter 5.f3. Spelet liknar istället, om vi allegoriserar, en ångvält (steamroller) som sakta men säkert rullar framåt.
Författaren ser som sitt uppdrag i boken att på ett så intressant sätt som möjligt förklara variantens tillgängliga idéer och planer och förse läsaren med all viktig teori och en del likvärdiga alternativ.
5.f3 spelades första gången på 1930-talet i den schweiziska staden Bern av Walter Henneberger och Oskar Naegeli och slog rot nästan direkt. Numera kallas öppningen Prins-varianten efter Lodewijk Prins, en holländsk schackspelare och internationell domare som representerade sitt land i olympiader under mer än 30 år.
För att få en uppfattning av vilken nivå av spelare som använder sig av 'Prinsvarianten' så räcker det med att titta på namnen från olika eror: Alexander Aljechin, Paul Keres, Viktor Kortjnoj, Vasyl Ivanchuk med flera och naturligtvis Lodewijk Prins själv.
Kanske blir du snart en del av den växande skara spelare som regelbundet använder sig av varianten.
Del 1 – 5…e5 – svart söker fredliga lösningar
’The boring ending’ – 6.Sb3 d5 7.Lg5
• Ovanliga varianter
• Normalfortsättningen med 7…Le6 8.Lxf6 gxf6 9.exd5 vilket oftast följs av 9…Dxd5
’Det tidiga …a5’ – svart söker hindra vits naturliga utveckling med c4, Le3 och Sc3 mm
• Vit kan välja på 7.c4, 7.a4, 7.Sc3 och 7.Lb5+
’Huvudvarianten med 6…Le6’ – svart försöker spela …d5 och om han lyckas så är det honom till fördel så det krävs ingen stormästare för att gissa att vit behöver fortsätta med 7.c4
• 7…a5
• 7…Sbd7
’Venice-angreppet med 6.Lb5+’ – Ett alternativ till springarreträtten
• Idén är snabb utveckling på kungsflygeln varpå springaren går till f5 istället för b3 där den förhoppningsvis står aktivt. I den här varianten är det dock oftast svart som väljer bondestruktur och partikaraktär och han tillåter vanligtvis inte g2-f3-e4-c4 som är normalt för vit i Prinsvarianten. Författaren gör dock läsaren bekant med dessa nya idéer men rekommenderar det inte som huvudsystem.
Del 2 – Drakstrukturer – svart spelare …g6 och …Lg7. Var uppmärksam på dragordningar, ibland går det att spela …Sc6 och …g6 först och hålla tillbaka …d7-bonden (för att hindra Yugoslavangreppet med rockad på motsatt flyglar) medan vit då hinner spela c2-c4 och Sc3 innan något kritiskt händer vilket då leder in i någon form av Maroczy Bind.
• ’Damen till …b6’ – 5…Sc6 6.c4 Db6, svart vinner ett tempo genom att sätta tidig press på d4 och b2. Efter 7.Sc2 kommer svart så småningom att tvingas ge tillbaka tempot med ränta
• ’Maroczy Bind’ – 5…Sc6 6.c4, svart avvaktar med damutfallet till …b6 till senare. Det är ofta här som 2700-spelarna hamnar
Del 3 – ’Igelkottsystem’ – Då och då använder sig svart av uppställningar med bönderna på …e6 och …d6. Eftersom dragsekvenser här inte är så viktiga och planerna oftast är identiska sorteras de alla under samma namn. Normalfortsättningen är 5…Sc6 6.c4 e6 7.Sc3 Le7 8.Le3 0-0 Dags för vit att reflektera över ställningen. Svart är redo för genombrottet …d5 och vit kan antingen ignorera det eller försöka förhindra det.
• 9.Le2 – leder ofta till avbyten efter 10…d5 där svart får en isolerad bonde på just den rutan. Den är samtidigt en fribonde och frågan är om den är stark eller svag och det är vad hela kampen handlar om i den här varianten. Svart söker normalt sätt dynamik genom att välja sicilianskt och eftersom det råder brist på det för honom så vit har kanske vunnit en liten seger. Dessutom anser Kasparov att vit står något bättre även om det möjligtvis är en smaksak.
• 9.Sc2 - Vit involverar sin dam i kampen om d5 och svarts enda chans att spela det för tillfället är som ett bondeoffer.
• Damutfallet till …b6 – Författaren återbesöker ställningen efter 6…Db6 och jämför skillnaderna och ger ytterligare tips och idéer, partier och teori.
• Olika Igelkottsteman – Ett antal partiexempel på Igelkottsstrukturer med f2-f3 oavsett dragordningar
Del 4 – ’Svart undviker 5.f3 med 3…Sf6’ – Enligt författarens erfarenhet så undviker svart 5.f3 mindre än 10% av gångerna (59/5). 3…Sf6 är det mest logiska sättet. Springaren angriper e4 och Sc3 bjuder in till sicilianska huvudvarianter. Vits bästa enligt författaren är, efter 1.e4 c5 2.Sf3 d6 3.d4 Sf6, antingen 4.dxc5 eller 4.Lb5+.
• 4.dxc5 – svart har två huvudförsvar, 4.Sxe4 eller 4.Da5+
• 4.Lb5+ - nu beror allt på hur svart bemöter denna schack. 4…Ld7 ger vit ett behagligt byte av vitfältslöpare medan byten i allmänhet är till svarts fördel. 4..Sbd7 skapar något mer komplicerade ställningar. Vit kommer troligtvis behöva ge bort löparparet efter ett senare …a6 men kan oftast centralisera damen med Dd4 vilket kan åtföljas av c2-c4.
Efter varje kapitel förser Sergey Kasparov läsaren med ett antal uppgifter som du får poäng för att lösa. I slutet av boken får du svaren och resultat med åtföljande beskrivning av din relativa schacknivå. Dessutom får du en sammanfattning av vad författaren anser var viktigast i kapitlet.
Kasparovs författarstil är livlig och instruktiv, riktad mot att visa kärnpunkten vid varje vägskäl eller variantslut, kryddat med lite inkännande historier kring spelet.
Boken har variantindex, namnindex och spelarindex. Många riktigt starka spelare med olika spelstilar använder 5.f3 som överraskningsvapen, till exempel Peter Leko som spelade om världsmästerskapet 2004 mot Vladimir Kramnik och Judit Polgar, underbarnet och legenden som fortfarande är den enda kvinna som deltagit i en kandidatturnering för VM-titeln.
GM Sergey Kasparov föddes 1968 i Baku, Azerbaijan. Han har vunnit många turneringar över hela världen och är en välkänd öppningsexpert.
Se också hans tidigare bok om Benkogambit för svart.
Här nedan lite positiva recensionerför Steamrolling the Sicilian:
Richard Vedder, Schakers.info:
"A book for players who like to slowly torture their opponents (..) A first-rate system, treated in a first-rate book."
GM Glenn Flear, Yearbook 109:
"The book is light and easy-going (..) The author emphasizes the pragmatic nature of the proposed repertoire: less to learn, avoiding 'pet lines', strategically sound, and so on (..) An original book, both in terms of the subject matter and SK's personal touch."
Martin Rieger, SchachWelt:
"The idea behind this: avoid theoretical battles and surprise your opponent. Furthermore, after playing 5.f3 it is almost impossible to end up in a position that is not solid."
V.B.Rumsey, British Chess Magazine:
"Ideas are well explained and each section has some exercises to keep us entertained (..) I can wholeheartedly recommend this to e4 players who use the open Sicilian and like a positional line. There is much less theory to absorb than in the main lines. Players of the Black pieces who use the Sicilian Najdorf or the Dragon may also need to study this book searching for improvements."
Joe Petrolito, Australasian Chess Magazine:
"Kasparov does a good job of explaining the key ideas and the variety of middlegame positions that can arise from the various Black responses (..) An excellent overview of an interesting variation.
"
Former British Champion Matthew Sadler:
"I enjoyed it greatly. The author lightens up the text with non-chess digressions and little flashes of humour (..) I felt the author had done a particularly good job in bringing across the little move order tricks you need to navigate in the early stages of the opening (..) Will definitely help you to pick up the main ideas of the opening very quickly.
"
German Correspondence Chess Federation:
"Kasparov explains well and makes his system plausible. With the exercises, which can be found at the end of the book, the reader can test if he has understood the system and is able to apply it in praxis."
Max Euwe Centre, Amsterdam:
"An interesting book for players who want to avoid main lines.
"
Carsten Hansen, ChessCafe:
"A decent alternative to surprise a well-armed opponent. The book as a whole is enthusiastically written and there are many new ideas that make it worth a read.
"
Johan Hut, Noord-Hollands Dagblad:
"With the image of the steamroller the author indicates that all of Black's counterplay is being stopped (..) White, in the meantime, tries to build up pressure with quiet, positional play (..) 'Steamrolling the Sicilian' has not, of course, refuted the Sicilian, because that is impossible, but it does present games in which the typical Black counterplay is being effectively neutralised.
"
Gary Lane, Chess Moves Magazine:
"The author is not related to Garry but he is a fine writer. There are plenty of games demonstrating how White can extract a slight edge against popular lines (...) A nice Sicilian repertoire to avoid some of the main lines.
"
Bab Wilders, Nederlands Dagblad:
"One of the advantages of 5.f3! is that the consequences of this move are still relatively unknown, so that your opponent may be surprised (..) Of course the author has enough experience with this variation to be able to expertly explain the ins and outs, with many games as examples"